Videoinnehåll fungerar bäst när det är återkommande – inte när det kommer i ryck. Frågan de flesta ställer sig efter att ha satt upp en rörlig bildbank är inte längre hur man får tag i material, utan hur man gör det till en naturlig del av kommunikationen året runt.
Varför frekvens spelar roll
Videoinnehåll åldras på olika sätt beroende på var det används. Ett klipp på hemsidan kan fungera i år. På LinkedIn eller Instagram är livslängden betydligt kortare. Flödet rör sig snabbt och samma klipp tappar räckvidd efter ett par publiceringscykler.
Det innebär att en videobildbank inte är något man fyller på en gång och sedan är klar med. För att materialet ska hålla ett jämnt flöde på sociala medier behövs regelbunden förnyelse, men hur regelbunden beror på hur aktivt man publicerar. Läs också: Rörlig bildbank – slipp börja om från noll varje gång
Hur mycket material behöver man egentligen?
Ett bra sätt att närma sig frågan är att räkna bakåt från publiceringsfrekvensen. Hur ofta verksamheten vill synas på LinkedIn avgör hur mycket nytt material som faktiskt behövs – och det varierar ganska mycket beroende på ambitionsnivå och bransch.
En rörlig bildbank levererar ett nytt klippbibliotek vid varje inspelningstillfälle, och med fyra tillfällen per år blir det ett material som för de flesta täcker ett jämnt och hållbart publiceringsschema utan att man behöver oroa sig för att biblioteket ska ta slut.
Viktigt att komma ihåg är att alla klipp inte behöver gå till sociala medier. En del passar bättre på hemsidan, i presentationer eller i e-postutskick. Det minskar trycket på flödet och gör att materialet räcker längre. Läs också: Rörlig bildbank eller egenproduktion – vad passar er verksamhet?
När på året är det bäst att filma?
Regelbundna inspelningstillfällen under året ger naturliga möjligheter att fånga verksamheten i olika skeden. Vi jobbar framför allt med verksamheter i Stockholm med omnejd, vilket gör det enkelt att planera återkommande filmdagar utan lång ledtid eller resekostnad. En planering som fungerar för många ser ut ungefär så här:
Februari–mars passar för att fånga vardagen efter ett lugnt nyår, när verksamheten kommit igång på allvar och det finns gott om material att filma utan att det är högsäsong.
April–maj är ofta ett aktivt kvartal för många branscher – bra för att fånga projekt i full gång, möten och samarbeten.
September innebär uppstart efter sommaren, med ny energi och ofta nya initiativ som är intressanta att dokumentera.
November är ett naturligt avslut på verksamhetsåret och passar för att summera och förbereda material inför det kommande.
Upplägget behöver inte följa detta exakt – det viktigaste är att tillfällena är planerade i förväg så att de faktiskt blir av.
Vad ska man filma vid varje tillfälle?
Ett vanligt misstag är att försöka planera för mycket i detalj. En filmdag fungerar bättre när den följer vad som faktiskt händer i verksamheten, snarare än ett strikt manus.
Det som brukar ge starkast material är vardagliga situationer: ett riktigt möte, ett samarbete i ett pågående projekt, miljön på kontoret eller i produktionen. Det är den typen av klipp som ser genuina ut – för att de är just det.
Inför varje inspelningstillfälle är det värt att tänka igenom om det finns något särskilt på gång: en ny produkt, ett team som vuxit, en kund man nyligen hjälpt. Sådant ger bra utgångspunkter utan att man behöver iscensätta något.
Hur hanterar man publiceringsplaneringen löpande?
Efter varje leverans finns det gott om utrymme att välja och vraka. En enkel hantering som fungerar för många är att direkt plocka ut ett antal favoriter och schemalägga dem för de närmaste veckorna – och spara resten som reserv.
Det gör att publiceringsflödet aldrig stannar upp, även under perioder när det är mycket annat på gång. Materialet finns redan, det handlar bara om att välja rätt klipp vid rätt tillfälle.
Vill man ta det ett steg längre kan man anpassa klipp för olika kanaler: kortare versioner för LinkedIn-flödet, längre för hemsidan, utdrag för e-postutskick. Samma inspelningstillfälle kan ge material till flera helt olika sammanhang.
En hållbar takt är bättre än en hög ambition
Det är lätt att sätta upp ett publiceringsschema som ser bra ut på papper men som är svårt att hålla i praktiken. Ett högt tempo kräver en kontinuerlig insats – att skriva bildtexter, välja klipp, hålla en röd tråd i vad man kommunicerar.
En lägre frekvens som faktiskt hålls är nästan alltid bättre än en hög ambition som kollapsar efter några veckor. Algoritmen på LinkedIn premierar regelbundenhet, och en publik som ser ett klipp varannan vecka under ett år kommer ihåg varumärket bättre än en som ser många klipp under en kortare period och sedan ingenting.
En rörlig bildbank gör det möjligt att hålla den jämna takten – för att materialet finns, och för att det inte kräver ett nytt beslut varje gång ett klipp ska publiceras.
Hör gärna av er om ni vill diskutera hur ett upplägg skulle kunna se ut för er verksamhet – vi träffas gärna för ett samtal på vårt kontor i Gamla Stan.
Kontakta oss eller läs mer på vår tjänstesida: Rörlig bildbank – ett helt år av innehåll.
